Historia

Tillbaka

Den fasta bosättningen i Tornedalen samt grunden för den finskspråkiga kulturen uppstod redan under den äldsta medeltiden framförallt genom bosättare från Satakunda och Tavastland.

Bosättningens uppkomst i Tornedalen är starkt förknippad med fiske- och fångstkulturen. Håven har utvecklats för att tillfredsställa dessa forna fiskarfolkens behov. Det tyska saltet som kom hit på 1200-talet gjorde fisken än mer betydelsefull. (Tervo 2003, Valonen 1978).

1 historia1-aamu
Morgon. Foto/Kuva: Jaakko Heikkilä

De första håvfiskarna längs Torne älv var möjligtvis fiskar- och jägarfolk som vistades här under vissa säsonger. Att de nybyggare som kom hit lite senare och härstammade från trakter längre söderut har håvat vet man med säkerhet. De tidigaste nybyggarna kunde vara rätt så säkra på att det fanns fisk i forsarna. De kände också till hur håvning gick till eftersom de hade erfarenheter från andra områden med liknande förhållanden. Nybyggarna tog med sig sina seder och bruk men också sina verktyg, bland annat håven. Detta skedde redan före 1400-talet. Den håv som dessa tidiga fiskare använde kan vi redan kalla för Torneälvshåv.

2 historia
Foto/Kuva: Fiskemuseet, Kukkola

Befolkningen på båda sidor om älven härstammade huvudsakligen från dagens Finland. Finsk påverkan var stark i kulturen (t.ex. språk), även om hela älvdalen historiskt tillhörde det svenska riket. ”Alla är de, trots sitt svenska medborgarskap, i grund och botten finnar”, står det i reseberättelsen från svenska Kukkola 1909 (Helsingin kuvalehti, 1909)

Likadant har fiske förekommit och präglat livet på båda sidor om älven. Byarna har historiska fiskelägen som uppstod framförallt på ställen där fiskelagen tillsammans organiserat fångsten.